top of page
Hillton 6 mån blomsteräng.jpeg

Välkommen till en trakt med anor -
Vandringsstråk med historia!

Längst ner hittar ni KARTA med inritade förslag på rundor att vandra.
All information kommer från offentliga källor.
Den är sammanställd och tillhandahålls av Pillehill.

Topografi och jordarter

Denna del av södra Skåne har under tidernas lopp i växlande utsträckning tagits i anspråk för mänsklig bosättning och odling. Växlingarna beror till stor del på områdets skiftande karaktär i fråga om topografi, jordarter och bördighet. Från söder till norr består området av delar av i tur och ordning Söderslätt, det sydskånska backlandskapet och Romeleåsens sydsluttning. Det flacka kustlandet präglas av sandiga jordar. Innanför detta område utbreder sig i vårt område en slättbygd med ovanligt jämna terrängformer. Här saknas sjöar, rullstensåsar och liknande större odlingsimpediment. Den svagt undulerade topografin på slätten bör redan för äldre tiders markutnyttjande ha inneburit, att stora odlingsytor blev naturligt väldränerade.


Jordartsinnehållet på Söderslätt domineras av den så kallad sydvästmoränen, en kalkrik, relativt stenfattig moränlera, som erbjuder gynnsamma förutsättningar för växtodling.

Växlingarna i bördighet avspeglas i en modern gradering av den svenska åkerjordens avkastningsförmåga i 10 klasser. Slättbygdsjordarna klassificeras upp till närheten av Europaväg 64 i de tre högsta klasserna (8-10), vilka för övrigt ett rikssvenskt perspektiv endast återfinns i Skåne.

De jordar, som idag värderas högst, har av allt att döma redan i förhistorisk tid bildat underlag för en relativt tät och rik bygd.

Svart jord
bronsåldershögar_skåne.webp

Bronsålder och gravhögar

Bronsåldern är den första förhistoriska period som visar tydliga tecken på internationella förbindelser via handel. Handelsförbindelser upprätthölls av hövdingar och stormän, vilket bland annat syns i distributionen av bronsföremål. Jakten på dessa lockande metaller var, i kombination med de spännande upptäcktsresorna, det som försåg nordborna med nya attraktiva produkter. Av den guldliknande bronsen som hade en låg smältpunkt kunde man gjuta vapen, verktyg och smycken.
 

Från ca 2000 f Kr under yngre stenåldern och under hela äldre bronsåldern, ca 1700 – 1100 f Kr, byggdes gravar som stora rösen av stenar. Ett röse hade ofta rund omkrets och toppen var antingen platt eller rundad. Längst in i röset fanns gravkammaren. Hela röset kunde vara täckt av jord. Om diametern är 20 m kallas de storhögar och större än 30 m kallas de kungshögar.

Vid den nordiska bronsålderns början hade en ny kultur nått fram till Östersjöns sydöstra kust, kallad höggravskulturen. Förutom det imponerande gravskicket med storhögar förde den med sig nya hästdragna vagnar och stridsvagnar.

I Skåne finns det idag drygt 3900 bronsåldershögar. Hur många som genom decennier har grävts bort eller plöjts ner är det ingen som vet. Bilden visar hur de vi känner till är fördelade över landskapet. Förekomsten är främst kring kusterna och i det öppna landskapet. Många ligger på höjder eller annan motsvarande synlig plats.

Vetefält Vemmenhög

När jordbruket kom

För 14 000 år sedan började den stora inlandsis som täckte Sverige sakta smälta. Efter hand blev land synligt längst här nere i söder. Efter några hundra år började det växa lavar och videbuskar slog rot. Björkar som grönskade kom några tusen år senare. Ännu senare kom renarna och efter dem kom människorna som jagade renarna. Under flera tusen år var renjägarna bara tillfälliga besökare i det land som långt senare skulle kallas Sverige.

För 5 000 år sedan började jordbruket i södra Sverige. De första små åkrarna och de första husdjuren gav inte mycket jämfört med vad dagens jordbruk ger, men jordarna här var exceptionella redan då.

Hos oss i Norden har det aldrig växt något vildvete eller vildkorn. Vilda får och vilda getter har aldrig betat vare sig i Skåne eller i någon annan stans i landet. Odlingsväxter och husdjur måste därför ha förts till Sverige söderifrån. Forskarna är inte eniga om hur det kan ha gått till. Somliga menar att jordbrukande folk kom vandrande söderifrån. De kan ha varit fredliga invandrare som lärde ut den nya tekniken eller erövrare som trängde ut den tidigare befolkningen.

Människans bästa vän

De av er som besöker eller besökt Pillehill vet att vi är hundvänliga. Det är dock inget nytt. Redan på stenåldern var hundarna i trakten unika.
Precis nedanför oss mot havet grävdes en av nordens största stenåldersbosättningar ut mellan åren 1980-84. Lämningarna i Skateholm är efter ett jägar- och samlarsamhälle för 7000 år sedan, under äldre stenåldern. Gravfältet har gett ett stort antal, totalt 77, gravar av människa. Mest uppmärksammade är dock hundgravarna. Hundgravar från jägarstenåldern är unikt för platsen. 

Det fanns en hundgrav där hunden har lagts på vänster sida med benen hopdragna, liknande människors sovställning. Ett kronhjortshorn har lagts ner vid ryggen och en hammare av horn på bröstet och vid hundens höft hittade man tre knivar av flinta. De flesta andra hundgravarna har även de fått en behandling som liknar människans. Det finns rödockra vid huvudet och längs ryggen. Någon hund har även fått flinta som gravgåva.

 

Quintus nos3.JPG

Det finns så mycket mer...

Trakten omkring oss är full av fynd från stenålder, bronsålder och vikingatid. Området kring Västra- och Östra Vemmenhög, Tullstorp, Dybeck och Hörte bedöms som trakt av riskintresse, rik på fynd från olika perioder. Klicka gärna på länken och zooma in där du går på kartan. Kanske hittar du ännu mer spännande på din promenad!

WITQ3315.JPEG

KARTA

Här har vi ritat in förslag på rundor att promenera.
Besök gravhögarna. Gå upp till Galgebacken. Kika in på Tullstorps kyrkogård och titta på den fantastiska runstenen. Eller kanske ett vårbesök på Vemmenhögsgården och deras fina trädgård.

Heldragen linje är stig/väg/åkerkant som fungerar året runt. Streckade linjer är endast lämpliga efter skörd eller vid frusen mark.
Tänk alltid på att visa hänsyn till jordbruket och naturen!

bottom of page